| Idag har det första passet klarats av. Terrängen var precis sådan jag minns den från i höstas. Tryggt! Mindre tryggt var att köra bil på de japanska vägarna. En stor del av sömnskulden sen resan hit är nu avbetalad. Det tog ungefär 30 sekunder att somna i går kväll. Elva timmar senare vaknade jag relativt utvilad.
På förmiddagen genomförde jag ett gång- och joggingpass med David Andersson på den kurvbildkrulligaste av träningskartorna, Kurosaka. De första 15 minuterna kändes det bra och nästan svalt i den skuggiga men ändå 30-gradiga skogen. Men sen blev det gradvis jobbigare. Efter 45 minuter var vi tillbaka, rejält varma och törstiga. Det var i och för sig ingen överraskning att det första passet skulle kännas mindre bra, fysiskt sett. Värmeacklimatiseringen har bara börjat än. Tekniken, däremot, den sitter fint.
För första gången körde jag bil i ett land med vänstertrafik. Har man lagt ner energi på att fixa det internationella körkortet som krävs ingår det liksom att använda det. Serpentinvägarna klarades utan person- och vagnskador. Trafiken är för övrigt tät. Det tog en knapp timme att ta sig de 40 kilometrarna från träningen till hotellet.
Dagens gåta: hur kan lokalbefolkningen sitta på restaurang utan luftkonditionering med långbyxor och jacka? Inget brott mot paragraf 7.3.1 där inte. Själv satt man och svettades hejdlöst i löparshorts och linne.
(Foto: Annika Billstam)
 Tillbaka
| 
