De många stressfaktorerna (tidsomställning, värme osv) blev tyvärr lite för påfrestande för kroppen, trots att jag varit försiktig. Det som skiljer fjolårets förkylning mot årets är att den förstnämnda kom mitt under själva tävlingsdagarna. Nu är det åtta dagar till första kvalloppet och på den tiden hinner jag bli helt frisk. Normalt brukar det ta runt fem dagar för mig att vara tillbaka i träning efter en sådan här infektion. När detta skrivs har jag sveda i halsen samt några tiondels graders feber, och därmed är den friska sviten som startade i februari nu bruten.

Tur i oturen är att jag inte bör tappa så mycket träning, eftersom de första dagarna här i Japan var planerade att ägnas åt lättare acklimatiseringsträning. Med luftkonditioneringen på hotellrummet avstängd får jag den i viss mån ändå. Det viktigaste i den nu uppkomna situationen är att inte stressas av densamma. Tvärtom, positivt tänkande är det som gäller. En positiv sak är att jag nu med glädje kan undslippa att berätta om min ganska gråa dag och istället lämna över tangentbordet till min klubbkompis och VM-reserv Annika Billstam. Här berättar hon som gästskribent bland annat om sitt besök på Expo 2005:

Från Norden till Korea på en kvart, är det verkligen möjligt? Ja, på världsutställningen i Aichi var det inga problem om man tog linbanan över expoområdet. Där fanns också tåg och buss om man inte ville gå till fots på träbroar och gångstigar. Omkring 120 länder visar upp sig i de olika paviljongerna och man räknar med ca 20 miljoner besokare under de 7 månader som expot håller öppet. Temat för denna världsutställning, vilka för övrigt hålls vart femte år, var "wisdom of nature" vilket passar oss orienterare bra.

Vi hittade direkt till den nordiska paviljongen då den var prydd med skärmar.....japanerna hade faktiskt möjlighet att prova lite orientering genom stämpling, och kompasser delades ut som pris. Till lunch bjöds vi på svenskt smörgåsbord, ett skönt avbrott i den japanska kosten baserad på ris, ostar och köttbullar med lingonsylt hyllades (skribenten avstod det sistnämnda).

Eftermiddagspasset bestod av jogg tillsammans med Hanna och Anna på stigar på den karta Mats besökte under gårdagen. I skogen är det fullt liv, nästan svårt att överrösta av cikador och annat (vad vill vi kanske inte veta?), en orm påträffades också..... Passet avslutades med 10 stegringslopp, härligt att känna på farten efter några lugna dagar i samband med resan. Bytte sin vana trogen till torra kläder efter passet, till vilken mening frågade man sig själv några minuter senare då eftersvettningen satte igång värre än under passet...

(Foto: Annika Billstam)

Tillbaka